top of page
Till anhöriga

Personen som utsätter någon för psykiskt eller fysiskt våld kan vara ditt syskon, ditt barn, din förälder, din kollega, din bästa vän, din granne... Hen kan vara någon som alltid verkar så trevlig, kärleksfull, omtänksam... Hen som alltid ställer upp, talar så varmt om andra. Någon du inte ens kan föreställa dig som en misshandlare av något slag...

​

Personen som blir utsatt för fysiskt eller psykiskt våld kan vara ditt syskon, ditt barn, din förälder, din kollega, din bästa vän, din granne... Hen kan vara någon som verkar glad, ger skenet av att hen lever i ett lyckligt förhållande. Hen kan vara extra mån om att bygga upp en fasad för att skydda sig själv. Ingen ska få veta, ingen ska ana...

Hen plågas högst antagligen av starka känslor av skam, rädsla och skuld.

​

​

​

​

Att ta upp sin oro, sina misstankar om att någon i ens närhet blir utsatt för psykiskt eller fysiskt våld i hemmet är inte lätt.

"Tänk om jag har fel. Tänk om hen blir förbannad på mig. Tänk om jag uttrycker mig klantigt och klumpigt. Tänk om hen säger upp kontakten med mig..."

​

Kom ihåg att skammen spelar en stor roll i detta. Kom ihåg att den utsatta är livrädd. Om du själv inte blivit utsatt för liknande, kan du inte ens föreställa dig vad henom går igenom.

​

Vi är alla olika. Vi reagerar på olika sätt. Det finns säkert inte ett sätt som fungerar i alla lägen. Men, jag kan ge lite tips som kanske fungerar. Håll åtminstone detta i tankarna.

​

Innan du tar upp din oro, dina misstankar

​

1. Berätta hur viktig hen är för dig, att du verkligen bryr dig och att du finns där no matter what.

 

2. Ge en försäkran om att du lyssnar om det någon gång finns något jobbigt i livet som hen behöver få prata om. Berätta också att du inte dömer, vad än det skulle vara. Att du bara lyssnar. Nämn inte dina misstankar i detta skede.

​

3. Om ni är människor som kramas - ge en varm, trygg kram.

​

Ge bara dessa försäkringar. Pressa inte personen. Konfrontera inte. Ställ inga frågor. Vänta o se ifall hen själv vill berätta. Om inte, släpp det en liten tid. Det kan hända att hen kommer till dig om någon dag.

​

Jag tror att det största misstaget som görs är att man pressar och konfronterar. Jag är övertygad om att många känner sig trängda in i ett hörn och sätter taggarna utåt, börjar försvara sig och sin partner. Man kan bli livrädd. Livrädd för att fasaden krackelerar. Skammen drar över en. Skam vill ingen känna. Känslorna kan bli så många att man inte vet vad man ska göra, och då kanske man försvarar sig och förnekar. Hen kanske inte ens har insett att hen är ett offer för våld i hemmet. Personen i fråga kanske ännu lever på hoppet att allt ska bli bra en vacker dag, så som förut. Då vill man inte att någon ska veta vilket helvete man har haft. Man är rädd att andra inte ska kunna umgås med partnern mer om de visste. Man är livrädd för att partnern ska få veta att man berättat för någon... 

​

4. Håll kontakten. Fråga hur dagen varit, hur hen mår. Prata/skriv om något helt annat än dina misstankar.

​

5. Om hen inte berättar något - berätta att du känner på dig att något inte är som det ska på ett mjukt sätt. Säg/skriv om du t.ex. märkt att hen är trött, ser ledsen eller bekymrad ut... Påminn att du finns där och lyssnar utan att döma.

​

6. Om personen inte vill berätta - pressa inte! Påminn att du finns där då hen behöver dig. När som helst, vad som helst. Berätta att du kan hjälpa till att hitta någon (en familjerådgivare eller liknande) som henom kan komma i kontakt med. Pressa inte med det heller!

​

Ibland kan man vara redo att berätta då någon frågar hur man mår och allt bara rinner ur en. Då ska du vara beredd på att du har en stor och hemsk hemlighet du måste klara av att hålla. Om du inte klarar av att hålla det hemligt kan konsekvenserna vara fruktansvärda för den utsatta.

Men ibland är man inte där än. Man är inte redo att berätta. Då behöver man få tid. Känslorna kring detta är så många och så hemska. Det enda man behöver är vetskapen om att det finns människor som bryr sig, människor man kan lita på, människor som inte dömer.

Om det blir för jobbigt att bära på en hemlighet som denna, vill jag ge dig rådet att prata med någon professionell, någon som har tystnadsplikt.

​

7. Känner du att personen blir utsatt för psykisk eller fysisk våld i hemmet men hen inte vågar eller vill öppna sig för dig efter att du gett tid - Berätta lugnt och mjukt för personen att det finns något som för dig tyder på att någon inte är så snäll med henom. Berätta att du på inga vis vill någon nåt illa. Berätta att du bryr dig. Berätta att hen är värd att bli bemött med enbart respekt, omtanke, kärlek... att hen förtjänar att leva ett lyckligt och tryggt liv.

​

Bli inte arg på personen! Oberoende vad hen svarar eller hur hen reagerar. Bli snälla inte arg. Det hen behöver nu är någon som är stabil och trygg. Kärleksfull.

Blir hen förbannad på dig - säg att du inte ville nåt illa. Berätta igen att du bryr dig om henom och att du finns här. Pressa inte.

​

8. Ställ inga krav att hen ska lämna sin partner. Kalla partner inte för en massa hemska saker, hur förbannad du än må bara på partnern. Personen är antagligen inte redo för det. Bara lyssna!

 

OM hen öppnar upp sig för dig, försäkra henom om att allt kommer att ordna sig. Att du ställer upp på alla sätt du kan. Pressa inte att någon förändring ska ske direkt. Säg bara att du lyssnar, tröstar och hjälper till. 

Ta absolut inte upp detta med henoms partner!!! Under inga omständigheter får du visa för partnern att du vet något överhuvudtaget. Du måste bete dig som vanligt, hur äcklad du än blir av det.

​

9. Då personen är redo för det, visa vilken hjälp det finns att få. Visa denna sida, andra sidor som kan hjälpa. Hjälp till att leta reda på telefonnumror... Berätta hur viktigt det är att allting dokumenteras.

​

Det är även viktigt för dig att du dokumenterar allt. 

​

Processen kommer att vara lång. Hen kanske vet att det bästa är att lämna, men vägen dit kan vara lång. Det kan ta år. Under denna process behövs du där som stöd, tröst.

​

Hjälp till med allt du kan men pressa inte, inte för hårt åtminstone. Erbjud att ta emot personen när det behövs. Man kan behöva ett säkert ställe att ta sig mitt i natten. Kom överens om ett system personen är bekväm med, där hen meddelar dig om det krisar till sig, så att någon vet om att faran hota henom.

​

Om du misstänker att personens liv är i fara - tveka inte. Ring polisen!

​

 

Om det finns barn med i bilden

​

Om du är orolig och misstänker att det förkommer våld av något slag i hemmet kan du / bör du göra en barnskyddsanmälan. Inga barn ska leva i en sådan miljö. Den utsatta föräldern kanske inte själv vågar göra något, vågar inte söka hjälp, kanske inte förstår hur skadligt det är för barnen. Då man länge är utsatt, blir man avtrubbad. Jämför grodan som sätts ner i ljummet vatten. Temperaturen höjs väldigt långsamt. Grodan blir van med de nya temperaturerna efterhand. Till sist kokar vattnet utan att grodan hoppar ur. Så känns det.

 

Hjälp personen med varsam hand att känna det kokande vattnet. Tvinga inte på henom det.

bottom of page