Barn

Att den ena föräldern blir utsatt för fysisk eller psykisk våld i hemmet undgår inte barnen. Hur man än försöker dölja det för barnen lyckas man nog inte. De känner av stämningen. Barnen känner att det är otryggt.

Ta kontakt med barnskyddet, så tidigt som möjligt. Via barnskyddet får du hjälp. Du kan t.ex. bli erbjuden att en familjearbetare kommer hem till dig som stöd en eller flera gånger i veckan. Någon du får prata med, någon barnen får prata med. Det är väldigt viktigt att alla får stöd och hjälp. Om du eller barnen blir utsatta av den andra föräldern, behöver du hjälp. Hjälp att skydda dig och barnen.

.

.

Texten nedan är tagen från https://www.roks.se/har-finns-kunskap/barn-som-ser-pappa-sla-mamma

Barn som vittne till misshandel

Det sägs ibland att mäns våld mot kvinnor saknar vittnen, men det stämmer inte alltid.

Barnen har i de flesta fall befunnit sig i samma rum när pappan slår mamman och andra har varit i rummet intill och hört. De är deltagande vittnen till våldet.

Vart tionde barn i Sverige antas någon gång ha upplevt våld i sin familj och fem procent upplever det ofta, enligt NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid. Dessa barn upplever våld från en person de ofta är beroende av mot en person de också är beroende av.

Erfarenheter från kvinnojourer och studier visar att ungefär hälften av barn som bevittnat våld själva blev utsatta för våld, och en del av dem utsattes för sexuella övergrepp, av samma förövare som använde sig av våld mot mamman (det vill säga den andra omsorgsföräldern).

Enligt olika forskningsrapporter, som exempelvis Almqvist och Brobergs ”Barn som bevittnat mäns våld mot mamma – en studie av kvinnor och barn som vistats på kvinnojourer i Göteborg” 2004 och Annerbäck ”Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden” 2010, förekommer det i 30 – 75 procent av fallen.

Barn som bevittnat våld är brottsoffer

Barn som upplever våld i hemmet är brottsoffer och har rätt till brottskadeersättning. Vid polisanmälan bör man därför få med om barnen varit hemma när våldet mot modern begåtts, och även tänka på att barnen kanske direkt har varit utsatta för våldet.

När man pratar med mamman om hennes hotbild, behöver även barnens hotbild tas upp såsom risken för hot och våld mot barnen vid umgänge, risk för bortförande av barn.

Barn som växer upp med våld

Den största riskfaktorn för barns välbefinnande är inte en enskild traumatisk händelse utan att våldet blir en del av vardagen och att det aldrig tar slut. Våldet finns på den plats där barnen ska känna sig trygga, i hemmet. Dessutom är våldet en stor hemlighet och blir en tung börda för barnet. Barnet får aldrig chansen att bearbeta och gå vidare utan måste hela tiden leva i våldets skugga. 

Det finns inga speciella symptom som skiljer ut barn som levt med en pappa som har misshandlat mamma, och barn som far illa på andra sätt. En del blir utagerande och aggressiva, en del inåtvända och deprimerade. Det är vanligt med mardrömmar, koncentrations- och sömnsvårigheter, huvudvärk, magont, ångest och oro. Många försöker undvika eller fly från våldet genom överdriven omsorg om andra, fantasiföreställningar eller förnekelse för att bibehålla en ”god” bild av pappan.

Reaktioner på våldet kan dyka upp när barnet känner sig tryggt, redan på kvinnojouren eller flera år senare. Konsekvenser av våldet finns både på lång och kort sikt.

Barn som växer upp i hem där våld förekommer kan bli extra riskutsatta under sina liv.

Risken att de begår självmord, utsätts för sexuella övergrepp, dras in i kriminell verksamhet eller själva brukar våld mot sin partner och sina barn är högre än för genomsnittet. Utöver det löper de en betydligt ökad risk att utsättas för mer våld, bli utstötta eller försummade.

Barn som växer upp med en våldsam far är alltså dubbelt utsatta.

.

.

Texten nedan tagen från https://paihdelinkki.fi/sv/databank/informationssnuttar/aggressivitet-och-vald/familjevald

Familjevåld

Med familjevård avses sådant våld inom familjen som kan riktas mot vilken familjemedlem som helst. Som familjevåld räknas alltså både våld mellan makar eller sambor, när föräldrar utsätter sina barn för våld och när barn uppträder våldsamt mot föräldrar.

I Finland klassas allt våld inom familjen numera som misshandel, det är kriminaliserat och alltid fall för allmänna åklagaren. Det innebär att när ett fall kommer till polisens kännedom undersöks det och går till åtalsprövning och kan eventuellt leda till åtal oberoende av om den som är föremål för misshandeln önskar väcka åtal eller inte.

Familjevåld tar sig uttryck som psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Fysiskt våld är i sig alltid även psykiskt våld då det kränker och underkuvar objektet. De övriga formerna av psykiskt våld är i princip oändligt många. Både när våldet riktas mot ett barn eller maka / make kan det ta sig uttryck som ringaktning ( pikar om utseende, förstånd eller annan egenskap) och hot (till exempel om våld).  Psykiskt våld mellan makar kan vara pikar eller ringaktning som till exempel gäller utseende eller sexualitet, ha formen av hot som gäller barnen eller hot att sätta stopp för den andras kontakt med gemensamma barn (till exempel med hjälp av obefogade misshandels- och incestbeskyllningar). Psykiskt våld kan också riktas mot ställföreträdande mål (man vräker omkull möbler, hotar eller skadar keldjur) eller så kontrollerar man den andras alla rörelser, sociala liv eller hur han eller hon använder pengar. Hotet kan vara både direkt och indirekt (till exempel hot om självmord.)

.

.

Familjevåldets inverkan på barnet

Här kan du bekanta dig med familjevåldets inverkan på barnet (: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/21850/Andersson_Catharina.pdf?sequence=1&isAllowed=y